”Jag har sett vapen för att kunna döda hur många som helst”

En vän säger till mig ”du måste skriva personligt, annars bryr sig läsarna inte om några mördade blattar i Malmö”.

Jag försöker värja mig med att det inte handlar om mig.
Men våldet i Malmö är en del även av min vardag.

Det avspeglar sig i min sexåriga dotters frågor om blomhögen och bilden på en 23-åring man som mördades en februarikväll på torget hon dagligen passerar på väg till skolan.

Det avspeglar sig i rädslan över hänsynslösheten när en 16-årig pojke skjuts ihjäl när han kliver av en buss.

– Nu när det dör folk där fint folk går är det värsta grejen, det är över hela internet, till och med Trump snackar om det. Jag har sett blod på gatan sen jag var liten.

Så säger Ahmed, en gänglig ung man uppväxt i ett av Malmös problemområden, som började knarka och sälja droger när han var barn.

Jag pratar också med Mustafa, i dag i 25-årsåldern, som begick sitt första brott när han var 14.

– Jag såg med egna ögon en last med 24 AK47, 60 handgranater och mellan 30 och 40 pistoler. Det var vapen för att döda hur många människor som helst, säger han.

Det här är berättelsen om två unga cykeltjuvar som blev langare och rånare, utpressare och vapensmugglare.

Det är också berättelsen om staden där busshållplatser och torg blir mordplatser.

Aftonbladet har intervjuat de som levt i Malmös undre värld. Nu berättar de allt – om vapnen, mördandet, knarket och skräcken.

Läs artikelserien och se minidokumentären. Bli Plus-kund i dag!